Tisdagkväll den nionde maj, ett gäng pojkar i åldern 7-77 år träffas och fortsätter med bygget av kolmilan.

Björkved kapas till och milan börjar att resas. Halvmetern närmast kungen använder man klen ved som är lätt att tända (ungefär 5 centimeter i diameter). Veden staplas alltid med den grövsta änden nedåt så att milan till slut får en något konisk form. Ju längre ut från kungen man kommer, ju längre blir veden.

Eftersom man vill att milan bara ska kola, så måste veden läggas tätt-tätt samman, man får prova sig fram  så att det blir så små luftfickor som möjligt. Det blir som att lägga pussel med veden. Krokig ved måste sorteras bort. Utstickande kvistar huggs bort eftersom de gör att det blir svårt att stapla veden tätt.

Det gäller att få milan att stå rakt, börjar hon bli sned är risken stor att hon rasar och man får börja om från början med resningen.

Det är även viktigt att veden hela tiden pekar mot kungen så att inte milan vrider sig och börjar läcka under kolningen.

Man bestämmer själv hur stor man vill ha den, ju större mila ju längre tid tar det att kola den.

Det byggs en ramp upp till stugan, som sedan tidigare fanns på Isaksmon, stugan får tjäna som kolarkoja.

Nästa arbetsdag är tisdag 16 maj kl 18.00